Morsdag firas i år med momsredovisning och städning på Pellas. Strålande sol. Efter regnet i veckan lockar nu värmen naturen att undan för undan visa hela sin ljuvliga färgpalett. Gick ett varv runt byn igår kväll och noterade på ett ställe att björken står fem före att grönska. Denna lövsprickning är bland de bästa, då kan jag sitta långa stunder och njuta av alla nyanser av grönt!

När man ser det lite grann från ovan ser tydligen Pellas ut såhär: http://kansalaisen.karttapaikka.fi/kartanhaku/osoitehaku.html?e=168105&n=6701978&scale=2000&tool=siirra&width=600&height=600&mode=orto&lang=sv Har varit "på rackel" i en vecka, bara hem en gång emellan och packa om väskan. Gissa om det är skönt att vara hemma ikväll!?! Nog för att det är föräldramöte inåt socknen, men just idag råder det brist på barnvakter (det finns alltså fler som racklar!). Kom igår kväll hem från ett tvådagars Scandinavian Islands-seminarium i Nådendal. Skärgården i alla tre regioner kämpar med liknande utmaningar, och det är intressant att höra alternativa tankesätt och lösningar, och lära sig nytt. En aha-upplevelse fick jag när jag kom i kontakt med begreppet LOHAS (Lifestyle Of Health And Sustainability) som är värt att forska vidare i. Kanske det är detta jag försöker marknadsföra fast jag inte haft något namn på det!? Hittills har jag marknadsfört Lappo och Pellas som "ett andrum", "en plats med total avsaknad av aktiviteter som pockar på uppmärksamhet" och "en plats där du hinner höra vad du tänker". Den nya turismstrategin släpptes i fredags. Ser med spänning fram emot aktionerna implementeringen torde innebära. Tematiska nätverk ska bildas där aktörerna får delta enligt intresseområde. Pellas kommer nog att delta på något sätt då det gäller aktiviteter i naturen, och Barnens Åland som är två av de identifierade temana. Till helgen blir Pellas nästan fullt. Vi har den äran att få står till tjänst då ett gäng damer önskar husmorssemester (dvs de ägnar sig åt det de vill, vi ser till att de får mat emellanåt!) och så blir det kärt återseende med trogna semestergäster. Våren är här!

Naturen verkar vägra släppa greppet om vintern, men av kalendern att döma är det nu vår av två orsaker. 1. Det står april högst upp på sidan. 2. Dagarna fylls av "att göra-anteckningar" samt möten som förutsätter "racklande". I urval den närmaste tiden står att jag på fredag räknar befinna mig i Mariehamn på "släpp" av den nya turismstrategin, och måndag-tisdag i Nådendal på Scandinavian Islands produktutvecklingsworkshop med Åbo- Ålands- och Stockholms skärgårdar. Har lite svårt att få logistiken att stämma, men det ordnar väl upp sig bara jag får sova på saken. Sen börjar gästerna komma tätare till Pellas. Längs långsidan på Pellas har snödropparna slagit ut, men resten av gården är ännu helt täckt med snö, så vi lär få vänta på övriga blommor. Igår lekte guuben och jag arborister på askarna längs vägen. Guuben ser framför sig fina kronor på trädena, och jag bara hoppas det blir så fast vi saknar teoretisk kunskap i trädbeskärning.

Blev studerande igår! Om 1,5 år hoppas jag rakryggad kunna stå för titeln Produktutvecklare. Utbildningen går på distans, med närstudiedagar en gång per månad vilket motsvarar 20% av studierna, och övriga 80% ska utföras på egen hand, rörande eget företag. Spännande tider... Enligt min bedömning, men det ska sägas att jag inte själv är åkare, har vi nu fina skridskoisar (och logi finns ;o) ). Bil vågar jag inte köra på isen mera, men de mer erfarna kör nog ännu. Vi fick igår en lite kraftigare färja, m/s Grisslan (flottans äldsta?) så trafiken inåt socknen borde småningom fungera slage normalt. I morse när jag var ner med barnen till skolfärjan hade den dock svårt att komma runt. Våren är efterlängtad.

Vintern har verkligen varit rejäl, men nu håller den nog på får ge vika! Isarna har varit fina, och burit för bil i flera veckor, fast idag såg det av vattenskyarna runt farkosten att döma snarare ut som en båt hade kommit när barnen kom hem från skolan. Läget blir troligen lite knivigt nu ett tag för dem som behöver röra sig inåt socknen med bil då isarna ej är farbara, och färjan (Spoven) ännu inte kan gå. Att försöka fara på möte om man är hänvisad till Alfågelns två turer per dag låter sig inte riktigt göras. Vi får se om det blir nåt utvecklingssamtal på skolan för vår förstaklassare inkommande vecka...

I helgen blev det äntligen riseldarväder och vi fick bort de stora högarna som var resultatet av guubens städariver med motorsåg. Fint blev det, men bävar nu för den leråker vi kommer att få utanför huset när snön smälter.

En sportlovsvecka går så fort! Pellas har haft mer och mindre gäster under hela veckan. Våra barn har i tur och ordning kommit och farit, mormor och morfar har varit resmålet. Guuben har med gnistrande blick gått fram på gården med motorsågen i högsta hugg. Detta betyder att jag denna vecka inte behöver fundera på vart jag ska promenera, utan istället bör dra på arbetshalarn och gå ut och städa efter honom. Så hoppas vi till helgen att det blir bra riseldarväder.

Beträffande kommunikationerna till ön finns det både av det fungerande och av det ickefungerande slaget. Alfågeln går rätt stadigt enligt nya is(spar)turlistan, men inte på tider man är van, så nu gäller det att läsa turlista alltid om man ska någonstans. Spoven ligger sedan en par veckor fast i Asterholma då dryga timmen är lite för länge att hålla på mellan Lappo och Torsholma, och sliter lite för mycket på maskineriet, och det var i det stadiet de slutade trafikera. Vågar inte tänka på hur länge det skulle ta nu... Vi hade rejält kallt ett bra tag, och strålande sol. Då hade vi även fina isvägar så vi kunde köra ända till fasta Åland. Dessa färdvägar är dock mycket väderkänsliga, och är för tillfället icke farbara då blåsten i ett ögonblick verk fixar snödrivor som bilarna fastnar i. Hörde att vattenståndet är -38 cm, vilket dessutom innebär att om det börjar komma upp blir isvägarna ofarbara av den anledningen. Skolbarnen är nu hänvisade till den högljudda svävarn, men denna farkost tar högst 5 åt gången, så den får köra två gånger med våra 7 barn. Turligt nog tar överfarten bara 7 minuter ena vägen. Livet är ett äventyr.

-22 grader är faktiskt på gränsen till för kallt enligt mig. Skickade just barnen med färjan mot skolan, men till och med däcksarn betvivlade att de skulle komma fram. Hur gör de då, släpper av barnen på isen och ber dem gå hem, eller? Tack och lov att de har en vuxen med ombord.

I helgen var jag till stan på loppis. Även om jag sålde rätt bra hade jag alldeles för många lådor med tillbaka, så jag har definitivt varor till en loppis till. När man är på loppis är det lätt hänt att man hittar "bra att ha-grejer" som andra vill bli av med som man tycker att man själv bara måste ha, men denna gång klarade jag mig faktiskt riktigt bra, bara +2 grejer...

Inkommande vecka blir i bokföringens tecken, vad nu orken tillåter eftersom förkylningen satt sitt grepp om mig. På lördag blir det luffarslöjdskurs.

Pellas får lite sportlovsgäster, sista helgen i vecka 8 blir det till och med fullt med familjer som kommer för att fira sportlov och umgås utan måsten.

Tänk att vi redan fått ha tre månader ordentlig vinter, men rena, torra barn, vilket inte hade varit fallet med "normal" slaskig höst och vinter! I helgen fick vi även känna på några dagar total frihet när vi i princip kunde köra vart vi ville på isen. Vi passade på att köra över till mor och far på middag. Men i morse kom rapporter om att isvägarna var sönderkörda. Tråkigt att någon i oförstånd varit ut med för tungt fordon, eller för hög hastighet så isarna spruckit och inte längre är säkra att köra på. Är åter hänvisad till färjan då jag i eftermiddag ska mot stan för två dagars workshop rörande den kommande åländska turismstrategin. Tills färjan går ägnar jag mig åt "garantijobb", men får antagligen skylla mig själv när jag sydde gardinerna bara enligt mått, och inte provade...

Det nya hemmet är "slage" i ordning, målsättningen "var sak har sin plats" är nästan nådd, och jag går omkring och njuter. Gardinerna är i och för sig inte uppe ännu, ärligt talat inte ens inhandlade, men det går bra ändå.

Vår "förlängda landsväg" m/s Spoven har haft onödigt trögt i rännan, och problem med motorerna två gånger på kort tid. Under jullovet märkte vi inte av det så mycket eftersom vi mest var hemma, men i måndags slapp inte barnen till skolan. Idag kommer m/s Grisslan till undsättning så hoppas vi att trafiken börjar flyta bättre igen.

Ute är kallt men soligt, och dagarna har redan blivit längre. Hoppas på fint väder till helgen då Ålands litteraturförening valt att förlägga sin bokläsarhelg på Pellas. Vad en bokläsarhelg är? Jo de kommer med varsin trave böcker, och läser i två dygn, med lite avbrott för den mat jag serverar tre gånger om dan! Ingen av dem varken kan eller behöver hänga tvätt, handla, mata katten eller nåt annat världsligt. Strålande! om man tycker om att läsa.

Kan inte i ord beskriva känslan att äntligen få lite större yta för familjens liv! Njuter. Men racklar också en del fast det känna som jag bara ville vara hemma. Förra veckan tillbringade jag en dag med arbete kring den kommande turismstrategin, och ytterligare en dag i stan, och nu ger jag mig småningom iväg igen till stan och denna gång tandläkarn.

Farandet är lite osmidigare just nu. Vädret, igår -15 grader, och idag blåst och underkylt regn som till och med isar ner husfönstren ställer till trafikbekymmer. Igår tog den vanligen 20 minuter långa turen till Torsholma på grund av isläget 1,5 timmar, och nu väntar vi på färjan som borde avgått 14.20 mot Hummelvik men troligen avgår ca 16. Hoppet om isvägar är efter gårdagens rapportering om falska dubbel-isar rätt svagt.

Den förestående intensiva helgen blev intensiva veckor... Guube och föräldrar jobbade största delen av dygnet de följande dagarna, och det gav resultat! Den 23:e på eftermiddagen gick jag med barnen till huset för att titta, och barnen gick sen inte därifrån. Vi hämtade småningom bord, stolar och kärl så vi kunde äta middag, och därefter sängar och linne så vi kunde sova. Julafton hade vi läget i storstugan såpass under kontroll att vi kunde fira jul här tillsammans med våra föräldrar. Men sen började kaoset... Lägenheten tömdes till 31.12 (så nu finns en helt OK trerummare att hyra för dryga 300e/mån om ni känner för att prova på skärgårdsliv). Allt från lägenheten skall tillsammans med allt från förrådet hitta just sin Plats i huset som nu är ett hem. En hel del arbete återstår ännu...

Festligheterna duggar tätt denna tid på året. Under den gångna veckan har vi tagit del av luciafirandet i kyrkan inåt socknen och dagisjulfest i Torsholma. Igår hade jag, i egenskap av "närmast sörjande", glädjen att få bevittna då 22 åländska yrkeslärare dimitterades, vilket lyft för utbildningen på Åland att få så många behöriga lärare i en smäll! På tisdag blir det julfest i skolan inåt socknen.

Vi står för en intensiv helg, ett "ryck" med förhoppning om att flytt till hus ännu skall gå att förverkliga innan jul. I lägenheten råder totalkaos, med absolut ingenstans att sätta undan saker på vilket enligt mig omöjliggör julstädning. Tänk så smidigt om inflyttnings- och julstädning kunde kombineras...

Det är med värme jag nu till jul hälsar två nya Lappobor välkomna, även om det gäller bara ett halvår (till att börja med hoppas jag... ) En forskare och en konstnär kommer för att under ett halvt år skapa, i en miljö som erbjuder tid och utrymme för kreativitet. Önskar Er en givande första halva av 2011.

Tur att vi har ett släktverk (det heter väl så när det är ett nätverk av släktingar) som fungerar även denna vecka när jag lagt upp livet så att det ställer hårda krav på fungerande logistik. Sitter på färjan, i riktning hemåt för att om 20 timmar sitta här igen i riktning mot Stormskärs värdshus på Simskäla och en 24-timmars workshop med den åländska besöksnäringen för ögonen. Har förmånen att ingå i en strategigrupp som funderar kring frågor skapade av Graffman Ab baserat på fakta om den interna och externa bilden av Ålands nuläge och framtid. Vårt arbete skall tillsammans med faktan och allmänhetens synpunkter stå till grund för den turismstrategi för Åland Graffman Ab skall presentera i mars 2011. Du har möjlighet att göra Din röst hörd tisdagen den 14 december kl. 13-16 eller kl. 18-21 på Ulfsby Gård. Anmäl dig senast på måndag 13 december kl. 12.00 till Siw Ekblom, tel.25 271 eller mejla siw.ekblom@regeringen.ax.

Fick visat en länk till FSTs arkiv där man kan se diverse dokumentärer om skärgårdsliv förr och nu. Vill du se skärgårdstrafiken på 60-talet eller isnotfiske, besök http://www.yle.fi/elavaarkisto/?s=s&g=7&ag=65

Noterade till min stora glädje, men "börssins" fasa, att det var ett sant nöje att botanisera bland hyllorna på "handeli" idag. Torsdag betyder att det kommit varor igårkväll, och detta i kombination med en ny, energisk föreståndare som går omkring och pysslar och fixar i butiken väcker handelslusten! Välkomna önskar jag de nya Lappoborna.

Barnen är nöjda när de kan hoppa i halarna och gå ut och glida nerför isiga berg. Kan det vara möjligt att vi fått vinter redan!? Inväntar mer spänning Anders-dagens väder (Anders slaskar och julen braskar). Själv kommer jag den dagen enligt planen att befinna mig på Waldemarsudde och Zorn-utställningen, men jag får väl ringa hem och få rapport...

Husbygget går sakta framåt (har ni hört det förut!?). Dagens aktivitetet i huset där stor del av släkten är inblandad är målning av dörrfoder, golvinläggning och montering av duscharmaturer. På lördag kommer elektikern en sväng. Det närmar sig...

Hur ska Brändö utvecklas? Frågan var synligt på tapeten förra veckan då kommuns Tankesmedja hade seminarium. Svaren är ofta "nån borde" och "man borde", men det har hittills tyvärr inte blivit mycket verkstad med det. För egen del, då jag tänker på besöksnäringen i kommunen, skulle jag önska "en Kaj i varje by" (Jurmo har redan sin). "en Kaj" är en värd som med glädje och entusiasm tar med sina gäster ut på vattnet, kanske kokar kaffe eller lagar lite mat på en holme och berättar om livet i skärgården förr och nu. Det behövs säkert en "inkörsperiod" innan det är full beläggning på turen, som skulle gå enligt turlista några gånger i veckan, men jag tror defínitivt det finns ett behov, och vore trevligt för de som gästar vår skärgård att komma ut på vattnet en stund utan att själva behöva oroa sig för alla grynnor. Så "Lappo-Kaj", hör av dig när du uppstår! (Du får naturligtvis heta något annat men får gå under denna benämning nu tills du ger dig tillkänna.) Välkommen att komplettera det landbaserade samarbetsnätverk som vi har idag.

Årets barnkalas avklarat. Igår samlades 21 barn på Klockkulla för att fira 4- & 7-åringarna våra som fyller år dagarna efter varann. Valet av Klockkulla för barnkalas stod väl inte helt självklart till att börja med, men men då vi lade ihop parametern att det vore roligast om alla kunde komma med parametern "vi bor i en trea som är för trång redan åt 5" tedde sig valet ganska klart. Och det verkade som man inte behöver vara vuxen för att uppskatta att kalasa på Klockkulla :o). Då man har barnkalas i denna del av skärgården och har klasskompisar som bor "på andra sidan färjpasset" blir med dagens turlista kalasdagen rätt lång, men barnen orkade bra. De pausade med att emellan se film på storduk, "nästan som på bio", vilket i vår värld inte hör till vardagen. Men ärligt talat, när kvällen kom och vi hade förmånen att få åka till byss och sätta oss till dukat bord var jag *mycket* tacksam. Och idag kan jag se tillbaka på en mycket trevlig avslutning på en glad dag.

Skönt att man får vara inne! Vinden spelar i ventilationen, och regnet slår mot rutan. Tur att detta väder inte kom i helgen då en grupp friluftsintresserade åländska gäster firade hösthelg i skärgården med utevistelse varvat med fårfarmsbesök och museibesök, och däremellan fick de sätta sig till dukat bord. Tror de hade en avkopplande helg.

Husbygget går sakta men säkert framåt. Guuben påbörjade i helgen projekt "kakelugnskakling", och fäderna pusslade med en platsbyggd bokhylla. På tur för deras del står färdigställande av verandan, och därefter tror jag det börjar dra ihop sig för golvläggning på nedre våningen. För guubens del väntar jag med spänning på moment "konstruktion av trappräcke"...

Idag, en helt vanlig onsdag i november, har jag haft glädjen att ha "långtbortifrånvänner" på middag. Det kallar jag vardagslyx.

Kära nån, vart försvann månaden!??! Uppenbarligen har jag inte tillbringat den framför datorn! Åtminstone inte på nätet. Lite racklande har det blivit, så som Cross Border-seminarium i Scandinavian Islands regi på Havsvidden, en dag i Åbo för lunch med en vän och några sköna dagar i Venedig.

Venedig, så annorlunda. Svårt att smälta. Båtbussar, båttaxi, gondeler, polisbåtar, ambulansbåtar, brandbåtar, kylbåtar, vanliga lastbåtar, betongbåtar, sopbåtar och kryssningsfartyg, allt i en enda salig soppa... Och alla dessa kanaler. Och broar. Och gränder. Har nog aldrig åkt så mycket buss i en stad, och skulle knappas gjort det om de inte gått på vattnet. Och kommer på att jag hade lite samma beteende i Göteborg. Och ibland i Stockholm. Men så slår det mig; Vi då!? Även Åland har begåvats med en stor mängd vatten, varför utnyttjar vi inte det!?? Var är mångfalden av vattenfortskaffningsmedel? Alla besökare kan ju inte ha en privat båt, och skärgårdsfärjornas lastkapacitet är begränsad! Nä, välkomna taxibåtar (ok, de finns, men används jämförelsevis lite, kanske beroende på priset?) och båtbussar (katamaraner?), gör vår skärgård tillgänglig för både oss och våra gäster! Fast jag är väl medveten om hönan/ägget problemet; med liten beläggning-inget behov av trafik men å andra sidan, utan trafik- en otillgänglig skärgård. Vem har möjlighet/vågar bryta mönstret?

Naturen förbereder sig för vila. Trädens grönska har via en sprakande färgpalett bytts till gulbruna löv på väg mot marken. Trädgårdsäpplena är skördade och jordärtskockorna står på tur att grävas upp. Inne tänds ljus och soffhörnet lockar. Även jag går ner i varv. Ägnar dock bokföring och marknadsföring en tanke nu och då. Pellas behöver få en ny broschyr till GoExpo-mässan i Helsingfors i mars. Men innan dess tar vi emot några gäng som önskar ett lugnt avbrott i vardagen.

Baserat på våra årligen återkommande St Petersburg-gästers lyriska utläggningar över Lappos och Pellas' kvaliteer är det märkligt att vi inte har fullt! Dessa storstadsbor upplever tystnaden och stillheten och möjligheten till en naturupplevelse man inte måste dela med x antal andra som källan till årets ork. Varmt välkomna åter nästa höst.

Imorgon bär det av mot stan med de två yngsta för besök hos tandläkare. Än går det bra att fara och visa tänderna, och i år när tandvården inte längre har resurser att komma ut med tandvagnen är detta besök även förenat med köp av ny DVD-film. Vilken händelse! Och till råga på allt spännande ska ha mellersta även till frisören för första gången i sitt liv! Tro nu inte att våra barn hittills fått gå långhåriga, vi har nämligen en farmor som klipper hår. Nångång är det hur som helst dags att ta det spännande steget att släppa loss någon annan i sitt hår.

Tackar för en helg med kära vänner, skratt och nästan gråt, och undrar man vad livet vore utan dessa ljusglimtar.

...och mitt som det regnar kommer det en skur... Tomtar på i lägenheten och tycker lite synd om de naturälskande gäster som är på ingående idag. Fast kanske de är så pass naturvänner så de inte bryr sig om regnet som tidvis vräker i sidled, utan hoppar i gummistövlarna och regnstället...!? Det kan ju ha sin utrensande effekt.

Bygget går sakta framåt. Efter helgen hoppas jag de flesta kakel och klinkers är på plats. Kanske även bastupanelen. Hyser fortfarande en förhoppning om att kunna fira jul där.

Skolstarten har till vår stora glädje gått bra. Båda killarna cyklar gärna, om än i senaste laget, iväg till färjan som ska ta dem till skoltaxi. Verkar vara mycket som ska fixas innan man kan ge sig iväg... Han minsta "mojjar" en stund till i soffan innan jag för honom till dagis. Hemma blir alltså mor som försöker få in en rutin i vardagen nu när de akuta utryckningarna och "måste absolut göras precis just nu"-sysslorna är färre. Kommer precis ihåg känslan från ifjol; hjärnstress. Och då sätter jag mig ner och väntar att det går över... Och med det blir ju inte så mycket gjort...

Pellas har ännu denna vecka gäster som medvetet kommer när "alla andra" inte är här, för att njuta av friden. I morse när jag tomtade omkring och förberedde dagens ankomster kom jag på mig själv med att gå och mysa över hur fint och lugnt det är i huset. Tack Chiqui för inspirationen.

Yoga-gänget som varit här på femdagarskurs tackade idag för sig, och jag fann mig själv nedsjunken på en stol, tomt stirrandes framför mig. Att bo i köket på Klockkulla verkar ta lite på krafterna. Men, efter en dag på soffan och med minnet av glada nöjda gäster kommer troligen krafterna snart åter. Nu står den lugnare delen av säsongen för dörren, och nästa större itag är först sista helgen i september då det åter blir en yoga-helg. Varmt välkommen om du önskar yoga på finska.

Imorgon når vi åter en milstolpe i livet då han mellersta börjar skolan. Det är lite lätt nervöst för oss allihop eftersom det är väligt länge sedan ett så litet barn varit tvungen att dagligen lämna land för skolgång. Ännu är inte alla pusselbitar helt på plats beträffande barnens hemkomster, men de ansvariga inom Brändö skoldistrikt har lovat att det ska ordna sig, så vi får lov att lita på det. Från Lappo åker imorgon bitti 7 pojkar i åldrarna 7-14 år för att gå i Brändö skola. För en par veckor sedan flyttade nämligen en tvåbarnsfamilj hit, varmt välkomna! (Under mina mörkaste stunder efter belutet om nedläggningen av Lappo skola trodde jag aldrig i världen att någon barnfamilj skulle välja att bo här, men tack och lov hade jag fel!)

Slogs av häpnad då jag igår körde till Åbo; sädesfälten sides med vägen hade antagit en gyllenbrun ton! Det måste ju betyda att hösten är i antågan!? Vid närmare eftertanke, då man summerar tecken som att guuben farit på jobb igen, och 2/3 av barnen uppenbarligen börjar skolan nästa vecka så är det väl bara att inse att så är fallet. Pellas har, troligen tack var vädret haft "drop-in" gäster, och till helgen kommer 5-dagars yogagäng, men sen förefaller säsongen vara över. Det i sin tur betyder, som det känns, att jag troligen kommer att ta en par dagars "ligga på soffan och läsa". Sen är det läge att börja beta av den "att göra"-lista som uppkommit under högsäsong då den dagliga verksamheten på Pellas prioriterats.

För tillfället gläds vi åt att ha gummor och guffar i österled på "arbetsläger". Småningom ska jag komma mig för att visa er lite bilder från huset...

Tycker kommande månad verklar onödigt spännande. Flyttar det nån hit?! Om ja, vart?! Om svar till skolan, vart tar då dagis och bibliotek vägen!? Och hur ska han mellersta som ska börja skolan komma dit!? Eller hem!? Eventuella inflyttare önskar vi varmt välkomna, men hoppas kommunen har alla frågetecken uträtade först, så det inte blir som för ett år sen då skolan stängdes med ett "det ordnar sig" och fortfarande inget ordnat sig...

Vi är stenrika! Igår gjorde vi åter en omplacering. Fast trots att gummor tidgare var här en hel helg i samma ärende finns fortfarande oräknerliga stenar kvar att plocka bort innan vi kan så gräsmatta, och det borde vi göra småningom så det hinner ta sig lite innan vi ska börja vara i huset på riktigt, dvs bo där (oj vad det lät konstigt, men tänk att det nästan känns som inom överskådlig framtid!).

Pellas inhyset mestadels veckogäster, så jag har en lugnare period i högsäsongen. När jag ser i kalendern noterar jag dock att den mycket snart är förbi för denna gång. Hoppas "eftersäsongen" bjuder på fint väder så folk lockas till skärgården för långhelger, "minisemestrar".

Oj förlåt, här roar jag mig utan avbrott, och låter inte er ta det minsta del av livet!
Yogagruppen njöt av helpension, två yogapass om dagen och strålande väder. Därefter kom semestergästerna. Åter konstateras att Pellas är perfekt för vänfamiljer eller släkter som önskar tillbringa tid tillsammans, men ha sitt eget att dra sig undan till då "det tillfälligt räcker". Under min frånvaro här på bloggen har vi även hunnit fira Lappofest med mycket gemytligt dagsprogram, och synnerligen underhållande kvällsprogram. MEN, folk verkar inte längre vilja dansa, för den dans vi ordnade i Finvik på kvällen lockade oroväckande få!? Fast å andra sidan, igår kväll när Hasse och Bengt från grannön tillsammans med musiker från Snipäventyret som gästade oss ställde till med dans under friare former var stämningen hur bra som helst!?! Kanske det berodde på allsången som föregick tilldragelsen?

Nu har Pellas mest veckogäster, vilket innebär att jag lite tänkte hämta andan. Passar bra med tanke på väderleken vi förärats. Alltså, ärligt talat, fast de hade 12 grader och regn i Joensuu igår, vidhåller jag; vintertid kan man klä på sig mer om man fryser, men det finns faktiskt en gräns för vad man kan klä av sig när man har för varmt... Å andra sidan, man kunde kanske ta till sjöss, det är en par år sen sist...

Tiden går fort när man har roligt. Dryga två intensiva månader är vi en bit in på, och resten kommer också rusa förbi med semestergäster på Pellas och umgänge med vänner. Närmast står förberedelse för nytt yoga-gäng, så imorgon hämtar jag åter fräscha ekologiska grönsaker i Åbotrakten, och bosätter mig sedan 7 dagar i Klockkullas kök.

Midsommarfirandet avlöpte traditionsenligt med byamiddag på Klockkulla, sång, löv- och kransbindning och stångresning. I år hissades flaggan i midsommarstången klockan 23.25, alltså med god marginal innan midsommarafton var till ända! Nu börjar förberedelserna för Lappofesten som firas dagen lång den 10 juli med underhållning och dans.

Min instats i det ekologiska vegetariska köket på Klockkulla har idag kunnat liknas vid improvisationsteater; man glider in på scen och kollar vad man har för rekvisita att tillgå, skapar föreställningen därefter, och står sedan i spänd förväntan över publikens reaktioner. Akt 1: en linssoppa lite a' la Pascalidou och akt 2: aprikosquinoa med rostade rotsaker och Blå Castello-sås. Inför morgondagen har jag dock menyn klar; nässelsoppa & kokta ägg till lunch och råris med kokos-surkålsgryta till middag. God natt.

Jag säger bara det; när denna dag fungerat logistiskt kommer NÄSTAN vad som helst göra det!!! Fast utan välfungerande släktverk (det måste ju vara en mer precis beskrivning än nätverk!?) hade det inte lyckats... Men så har det blivit grejer gjorda också, bland annat; Pellas har satts i skick för att ta emot yoga-gänget för 5-dagars vistelse, yogarna har fått mat en par omgångar, och likaledes arbetskaaren på bygget som bland annat fått innertaken målade. Målarprofset packade idag och for hem efter tre dagar, i kväll fixas lite finlir för imorgon flyter farbror tapetserare iland, och på lördag kommer guffar i västerled för att ta sig ann ännu ett badrum (gummor får komma och roa mig i köket på Klockkulla...). Tiden går fort när man har roligt.

Jag är världssämst på att gå på begravning. Det finns ingen ända på hur mycket tårar det finns i denna kropp. Släkten är samlad, och det skulle vara ypperligt tillfälle till att umgås, men det finns ingen kraft. Idag har vi följt min farmor till sista vilan. Vila i frid.