En sportlovsvecka går så fort! Pellas har haft mer och mindre gäster under hela veckan. Våra barn har i tur och ordning kommit och farit, mormor och morfar har varit resmålet. Guuben har med gnistrande blick gått fram på gården med motorsågen i högsta hugg. Detta betyder att jag denna vecka inte behöver fundera på vart jag ska promenera, utan istället bör dra på arbetshalarn och gå ut och städa efter honom. Så hoppas vi till helgen att det blir bra riseldarväder.

Beträffande kommunikationerna till ön finns det både av det fungerande och av det ickefungerande slaget. Alfågeln går rätt stadigt enligt nya is(spar)turlistan, men inte på tider man är van, så nu gäller det att läsa turlista alltid om man ska någonstans. Spoven ligger sedan en par veckor fast i Asterholma då dryga timmen är lite för länge att hålla på mellan Lappo och Torsholma, och sliter lite för mycket på maskineriet, och det var i det stadiet de slutade trafikera. Vågar inte tänka på hur länge det skulle ta nu... Vi hade rejält kallt ett bra tag, och strålande sol. Då hade vi även fina isvägar så vi kunde köra ända till fasta Åland. Dessa färdvägar är dock mycket väderkänsliga, och är för tillfället icke farbara då blåsten i ett ögonblick verk fixar snödrivor som bilarna fastnar i. Hörde att vattenståndet är -38 cm, vilket dessutom innebär att om det börjar komma upp blir isvägarna ofarbara av den anledningen. Skolbarnen är nu hänvisade till den högljudda svävarn, men denna farkost tar högst 5 åt gången, så den får köra två gånger med våra 7 barn. Turligt nog tar överfarten bara 7 minuter ena vägen. Livet är ett äventyr.

-22 grader är faktiskt på gränsen till för kallt enligt mig. Skickade just barnen med färjan mot skolan, men till och med däcksarn betvivlade att de skulle komma fram. Hur gör de då, släpper av barnen på isen och ber dem gå hem, eller? Tack och lov att de har en vuxen med ombord.

I helgen var jag till stan på loppis. Även om jag sålde rätt bra hade jag alldeles för många lådor med tillbaka, så jag har definitivt varor till en loppis till. När man är på loppis är det lätt hänt att man hittar "bra att ha-grejer" som andra vill bli av med som man tycker att man själv bara måste ha, men denna gång klarade jag mig faktiskt riktigt bra, bara +2 grejer...

Inkommande vecka blir i bokföringens tecken, vad nu orken tillåter eftersom förkylningen satt sitt grepp om mig. På lördag blir det luffarslöjdskurs.

Pellas får lite sportlovsgäster, sista helgen i vecka 8 blir det till och med fullt med familjer som kommer för att fira sportlov och umgås utan måsten.

Tänk att vi redan fått ha tre månader ordentlig vinter, men rena, torra barn, vilket inte hade varit fallet med "normal" slaskig höst och vinter! I helgen fick vi även känna på några dagar total frihet när vi i princip kunde köra vart vi ville på isen. Vi passade på att köra över till mor och far på middag. Men i morse kom rapporter om att isvägarna var sönderkörda. Tråkigt att någon i oförstånd varit ut med för tungt fordon, eller för hög hastighet så isarna spruckit och inte längre är säkra att köra på. Är åter hänvisad till färjan då jag i eftermiddag ska mot stan för två dagars workshop rörande den kommande åländska turismstrategin. Tills färjan går ägnar jag mig åt "garantijobb", men får antagligen skylla mig själv när jag sydde gardinerna bara enligt mått, och inte provade...