onsdag 25 februari 2009

Nu har jag tydligen haft rysligt roligt igen, för tiden har bara flugit iväg!!! Sportlovet började ju lite risigt och fortsatte svajigt för att reda upp sig mot slutet, och fort gick det. Även denna vecka kommer att gå väldans fort med måndag i Mariehamn (sista gången till kiropraktor hoppas jag), och tisdag i Åbo för att hämta dryga hundra meter ventilationsrör (det blev plåt, och en par olika typer av isolering p.g.a att plaströren var så nya så alla sorters delar inte fanns att få tag på) samt ventilationsaggregat och diverse rördelar och isolering. Imorgon kommer elektrikern första gången, och sen är det helg igen! På lördag har vi sista lapptäckskursen. Har inte åstadkommit stordåd, men fått lite inblick i hur det går till, så "sen när... ", då ska jag börja sööma...

torsdag 19 februari 2009

Jag säger bara ventilationsrör! Ska dom vara plåt? Plast?? Färdigt isolerad plast???

Ur allergisynpunkt och då man betänker tidsåtgång vid installation talar allt för de färdigisolerade plaströren, men sen var det ju den lilla ekonomiska aspekten som skulle vägas in... Nåja, inga längre utläggningar om det, ni har iallafall fått en bild av vad som rör (till) sig i våra huvuden just nu, tillsammans med ekofiber-blåsull.

Husrapport: Guubarna har börjat ångspärra och läkta på övre våningen, och pussla ut bitar att spika läkt i där dylika saknas. Jag städar på Pellas om minstingen har annat sällskap. Han mellersta har kompis från stan på land, så honom ser vi en stund morgon och kväll. Han äldsta kom idag, en halv timme före färjan skulle gå, på att han skulle ta en tur till klasskompisen på Asterholma. Skönt nu när det är såpass ljust på kvällarna att han kan ta cykeln både dit och hem!

Sportlovsfirare från öster dyker upp ikväll till Pellas, och på lördagkväll väntar vi dito västerifrån. Det känns synnerligen trevligt att huset får vara igång även denna tid på året. Umgänge, utevistelse, vila och läsning står troligen på programmet för våra gäster. Och jag kom ihåg att påminna dem om att ta med varma sockor eller tofflor eftersom Pellas golv är rätt kallt vintertid!

Solen skiner och ett litet lager snö knarrar under skorna, så mycket mer begär vi inte just nu!

tisdag 17 februari 2009

Tidigare omtalad basilusk slog ikull oss allihop. Istället för vänner och god mat blev det "karantän", havregrynsgröt, blåbärssoppa och knäckebröd. Nu skönjer vi en ljusning, och vännerna lovade nästan göra nytt försök framåt slutet på veckan. Hoppas det ljuvliga vintervädret, som är perfekt för rissläpning och korvgrillning, håller i sig.

fredag 13 februari 2009

Nog är det väl underligt hur en liiiten liiiten basilusk kan slå ikull en hel människa! Vår mellersta drabbades av en liten spybasilusk och var helt däckad ett dygn, inte ens vatten funkade. Idag är han dock såpass i skick att han orkar se på "bompa", men där går gränsen. Vi andra "håller i oss" och hoppas vi slipper undan.

Sportlovet har börjat för guuben. Lovet firas i husspikartecken, med välbehövligt avbrott för vänner på besök. Hoppas dagens väder med strålande sol och en par minus håller i sig, då kunde man faktiskt tänka sig en par termosar varm oboy och en hög smörgåsar att avnjutas under en liten promenad. Isen har lagt närmast land, så jag hoppas någon går ut och "frestar" (hugger hål med jämna mellanrum för att se tjockleken) för att se om vi andra vågar oss ut. Isen är blank som ett nybonat golv, skulle vara perfekt att skrinna på om den håller.

På Pellas har den årliga storstädningen börjat (jasså är den här nu våren, var det en vän som sa). Medger att jag börjat ovanligt tidigt, men jag passar på med den inspiration väntan på gäster från både öster och väster ger.

måndag 9 februari 2009

Har den stora glädjen att få meddela att Giséla Linde, författare till boken Lev enklare, kommer till Lappo för att hålla en workshop med rubriken Leva sitt liv- inspiration för en hållbar livsstil.

Har du någon gång funderat över vart du egentligen är påväg, och hur du ska få livspusslets bitar att passa ihop, tag då chansen att jobba med denna glädjestrålande kvinna under två intensiva dagar. Mer info på www.pellas.ax/leva.pdf

söndag 8 februari 2009

Det bästa med att åka bort är att man får komma hem igen! Guuben och jag har tillbringat 2 dagar i Åbo med besök på byggmässa, inventering av byggbodar (typ Starkki och K-Rauta) och hotellövernattning. Passade även på att som övning gå på italiensk restaurang... (inte märks det väl att jag är nit (=ivrig) och ser fram emot 19 mars och Toscana...?) Under resan blev vi med centraldammsugare och nästan med ventilationsaggregat (bara offerten passar), och ungdomsföreningen blev med gasspis. Guubens föräldrar har under vår bortavaro om de så önskat haft möjligheten att få känna sig behövda då de haft huset fullt med barn. Trötta av alla intryck med nöjda är vi åter hemma och ordningen återställd.

torsdag 5 februari 2009

Avlagt visit I Den Stora Staden lite västerut igen. Deltog igår i Ålands skärgårdsnämnds öppna framtidsvisionsseminarium om skärgårdstrafiken 2020. Intressant. Tankarna stretchades verkligen utanför sina vanliga ramar.

4 olika extrema scenarier uppmålades (kan läsas i sin helhet på http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/scenario.pdf ). Scenariet "i bakvattnet" var en beskrivning av dagsläget, befolkningen minskar, skärgården är beroende av bidrag, turismen ökar i antal men kvalitén minskat och ingen har vidare stark framtidstro. Ser man däremot på beskrivningen av "Sakta framåt" ser man en skärgård som nog är beroende av bidrag till viss del, men det är accepterat, och befolkningen ökar. Folk är miljömedvetna och väljer en hållbar livsstil i skärgården. Småföretagarna har börjat samarbeta och turismen är niscad till småskalig ekoturism. "För fulla segel" visar oss ett scenarie där befolkningen ökar och man är oberoende av bidrag. Alla skärgårdskommuner gått ihop till en, många servicpunkter är stora enheter, näringsidkarna är specialicerade, trafiken är snabb, ja över huvudtaget låter allt som om skärgårdsborna "fått en raket i baken". Den sista ytterligheten visar "Disneyland", där skärgården inte är beroende av bidrag, men befolkningen har minskat. Utländska aktörer driver kommersiell verksamhet i Skärgården, vida känd i hela Europa. De skärgårdsbor som stannat kvar är säsongsarbetare i de utlandsägda bolagen som satsat och tjänar stort på turismen. Till dessa extremscenarier skulle man fundera ut en fungerande skärgårdstrafik. I de flesta fall, utom det som beskrev dagsläget har godstranporterna separerats från persontranporterna. Kollektivtrafiken har klart förbättrats i alla ändar, och man transporterar inte längre lika mycket bilar till skrärgården, utan folk åker snabbt och behändigt mellan öarna. Med uttänjda tankar är jag nu hemma och funderar på vart vi är på väg. Vet vi ens det? Eller irrar vi bara planlöst omkring? Vet från mitt eget liv att det är betydligt lättare om man har klart för sig ungefär vart man är påväg, samt att det löper lite smidigare om alla drar åt ungefär samma håll.