Festligheterna duggar tätt denna tid på året. Under den gångna veckan har vi tagit del av luciafirandet i kyrkan inåt socknen och dagisjulfest i Torsholma. Igår hade jag, i egenskap av "närmast sörjande", glädjen att få bevittna då 22 åländska yrkeslärare dimitterades, vilket lyft för utbildningen på Åland att få så många behöriga lärare i en smäll! På tisdag blir det julfest i skolan inåt socknen.

Vi står för en intensiv helg, ett "ryck" med förhoppning om att flytt till hus ännu skall gå att förverkliga innan jul. I lägenheten råder totalkaos, med absolut ingenstans att sätta undan saker på vilket enligt mig omöjliggör julstädning. Tänk så smidigt om inflyttnings- och julstädning kunde kombineras...

Det är med värme jag nu till jul hälsar två nya Lappobor välkomna, även om det gäller bara ett halvår (till att börja med hoppas jag... ) En forskare och en konstnär kommer för att under ett halvt år skapa, i en miljö som erbjuder tid och utrymme för kreativitet. Önskar Er en givande första halva av 2011.

Tur att vi har ett släktverk (det heter väl så när det är ett nätverk av släktingar) som fungerar även denna vecka när jag lagt upp livet så att det ställer hårda krav på fungerande logistik. Sitter på färjan, i riktning hemåt för att om 20 timmar sitta här igen i riktning mot Stormskärs värdshus på Simskäla och en 24-timmars workshop med den åländska besöksnäringen för ögonen. Har förmånen att ingå i en strategigrupp som funderar kring frågor skapade av Graffman Ab baserat på fakta om den interna och externa bilden av Ålands nuläge och framtid. Vårt arbete skall tillsammans med faktan och allmänhetens synpunkter stå till grund för den turismstrategi för Åland Graffman Ab skall presentera i mars 2011. Du har möjlighet att göra Din röst hörd tisdagen den 14 december kl. 13-16 eller kl. 18-21 på Ulfsby Gård. Anmäl dig senast på måndag 13 december kl. 12.00 till Siw Ekblom, tel.25 271 eller mejla siw.ekblom@regeringen.ax.

Fick visat en länk till FSTs arkiv där man kan se diverse dokumentärer om skärgårdsliv förr och nu. Vill du se skärgårdstrafiken på 60-talet eller isnotfiske, besök http://www.yle.fi/elavaarkisto/?s=s&g=7&ag=65

Noterade till min stora glädje, men "börssins" fasa, att det var ett sant nöje att botanisera bland hyllorna på "handeli" idag. Torsdag betyder att det kommit varor igårkväll, och detta i kombination med en ny, energisk föreståndare som går omkring och pysslar och fixar i butiken väcker handelslusten! Välkomna önskar jag de nya Lappoborna.

Barnen är nöjda när de kan hoppa i halarna och gå ut och glida nerför isiga berg. Kan det vara möjligt att vi fått vinter redan!? Inväntar mer spänning Anders-dagens väder (Anders slaskar och julen braskar). Själv kommer jag den dagen enligt planen att befinna mig på Waldemarsudde och Zorn-utställningen, men jag får väl ringa hem och få rapport...

Husbygget går sakta framåt (har ni hört det förut!?). Dagens aktivitetet i huset där stor del av släkten är inblandad är målning av dörrfoder, golvinläggning och montering av duscharmaturer. På lördag kommer elektikern en sväng. Det närmar sig...

Hur ska Brändö utvecklas? Frågan var synligt på tapeten förra veckan då kommuns Tankesmedja hade seminarium. Svaren är ofta "nån borde" och "man borde", men det har hittills tyvärr inte blivit mycket verkstad med det. För egen del, då jag tänker på besöksnäringen i kommunen, skulle jag önska "en Kaj i varje by" (Jurmo har redan sin). "en Kaj" är en värd som med glädje och entusiasm tar med sina gäster ut på vattnet, kanske kokar kaffe eller lagar lite mat på en holme och berättar om livet i skärgården förr och nu. Det behövs säkert en "inkörsperiod" innan det är full beläggning på turen, som skulle gå enligt turlista några gånger i veckan, men jag tror defínitivt det finns ett behov, och vore trevligt för de som gästar vår skärgård att komma ut på vattnet en stund utan att själva behöva oroa sig för alla grynnor. Så "Lappo-Kaj", hör av dig när du uppstår! (Du får naturligtvis heta något annat men får gå under denna benämning nu tills du ger dig tillkänna.) Välkommen att komplettera det landbaserade samarbetsnätverk som vi har idag.

Årets barnkalas avklarat. Igår samlades 21 barn på Klockkulla för att fira 4- & 7-åringarna våra som fyller år dagarna efter varann. Valet av Klockkulla för barnkalas stod väl inte helt självklart till att börja med, men men då vi lade ihop parametern att det vore roligast om alla kunde komma med parametern "vi bor i en trea som är för trång redan åt 5" tedde sig valet ganska klart. Och det verkade som man inte behöver vara vuxen för att uppskatta att kalasa på Klockkulla :o). Då man har barnkalas i denna del av skärgården och har klasskompisar som bor "på andra sidan färjpasset" blir med dagens turlista kalasdagen rätt lång, men barnen orkade bra. De pausade med att emellan se film på storduk, "nästan som på bio", vilket i vår värld inte hör till vardagen. Men ärligt talat, när kvällen kom och vi hade förmånen att få åka till byss och sätta oss till dukat bord var jag *mycket* tacksam. Och idag kan jag se tillbaka på en mycket trevlig avslutning på en glad dag.

Skönt att man får vara inne! Vinden spelar i ventilationen, och regnet slår mot rutan. Tur att detta väder inte kom i helgen då en grupp friluftsintresserade åländska gäster firade hösthelg i skärgården med utevistelse varvat med fårfarmsbesök och museibesök, och däremellan fick de sätta sig till dukat bord. Tror de hade en avkopplande helg.

Husbygget går sakta men säkert framåt. Guuben påbörjade i helgen projekt "kakelugnskakling", och fäderna pusslade med en platsbyggd bokhylla. På tur för deras del står färdigställande av verandan, och därefter tror jag det börjar dra ihop sig för golvläggning på nedre våningen. För guubens del väntar jag med spänning på moment "konstruktion av trappräcke"...

Idag, en helt vanlig onsdag i november, har jag haft glädjen att ha "långtbortifrånvänner" på middag. Det kallar jag vardagslyx.

Kära nån, vart försvann månaden!??! Uppenbarligen har jag inte tillbringat den framför datorn! Åtminstone inte på nätet. Lite racklande har det blivit, så som Cross Border-seminarium i Scandinavian Islands regi på Havsvidden, en dag i Åbo för lunch med en vän och några sköna dagar i Venedig.

Venedig, så annorlunda. Svårt att smälta. Båtbussar, båttaxi, gondeler, polisbåtar, ambulansbåtar, brandbåtar, kylbåtar, vanliga lastbåtar, betongbåtar, sopbåtar och kryssningsfartyg, allt i en enda salig soppa... Och alla dessa kanaler. Och broar. Och gränder. Har nog aldrig åkt så mycket buss i en stad, och skulle knappas gjort det om de inte gått på vattnet. Och kommer på att jag hade lite samma beteende i Göteborg. Och ibland i Stockholm. Men så slår det mig; Vi då!? Även Åland har begåvats med en stor mängd vatten, varför utnyttjar vi inte det!?? Var är mångfalden av vattenfortskaffningsmedel? Alla besökare kan ju inte ha en privat båt, och skärgårdsfärjornas lastkapacitet är begränsad! Nä, välkomna taxibåtar (ok, de finns, men används jämförelsevis lite, kanske beroende på priset?) och båtbussar (katamaraner?), gör vår skärgård tillgänglig för både oss och våra gäster! Fast jag är väl medveten om hönan/ägget problemet; med liten beläggning-inget behov av trafik men å andra sidan, utan trafik- en otillgänglig skärgård. Vem har möjlighet/vågar bryta mönstret?

Naturen förbereder sig för vila. Trädens grönska har via en sprakande färgpalett bytts till gulbruna löv på väg mot marken. Trädgårdsäpplena är skördade och jordärtskockorna står på tur att grävas upp. Inne tänds ljus och soffhörnet lockar. Även jag går ner i varv. Ägnar dock bokföring och marknadsföring en tanke nu och då. Pellas behöver få en ny broschyr till GoExpo-mässan i Helsingfors i mars. Men innan dess tar vi emot några gäng som önskar ett lugnt avbrott i vardagen.

Baserat på våra årligen återkommande St Petersburg-gästers lyriska utläggningar över Lappos och Pellas' kvaliteer är det märkligt att vi inte har fullt! Dessa storstadsbor upplever tystnaden och stillheten och möjligheten till en naturupplevelse man inte måste dela med x antal andra som källan till årets ork. Varmt välkomna åter nästa höst.

Imorgon bär det av mot stan med de två yngsta för besök hos tandläkare. Än går det bra att fara och visa tänderna, och i år när tandvården inte längre har resurser att komma ut med tandvagnen är detta besök även förenat med köp av ny DVD-film. Vilken händelse! Och till råga på allt spännande ska ha mellersta även till frisören för första gången i sitt liv! Tro nu inte att våra barn hittills fått gå långhåriga, vi har nämligen en farmor som klipper hår. Nångång är det hur som helst dags att ta det spännande steget att släppa loss någon annan i sitt hår.

Tackar för en helg med kära vänner, skratt och nästan gråt, och undrar man vad livet vore utan dessa ljusglimtar.

...och mitt som det regnar kommer det en skur... Tomtar på i lägenheten och tycker lite synd om de naturälskande gäster som är på ingående idag. Fast kanske de är så pass naturvänner så de inte bryr sig om regnet som tidvis vräker i sidled, utan hoppar i gummistövlarna och regnstället...!? Det kan ju ha sin utrensande effekt.

Bygget går sakta framåt. Efter helgen hoppas jag de flesta kakel och klinkers är på plats. Kanske även bastupanelen. Hyser fortfarande en förhoppning om att kunna fira jul där.

Skolstarten har till vår stora glädje gått bra. Båda killarna cyklar gärna, om än i senaste laget, iväg till färjan som ska ta dem till skoltaxi. Verkar vara mycket som ska fixas innan man kan ge sig iväg... Han minsta "mojjar" en stund till i soffan innan jag för honom till dagis. Hemma blir alltså mor som försöker få in en rutin i vardagen nu när de akuta utryckningarna och "måste absolut göras precis just nu"-sysslorna är färre. Kommer precis ihåg känslan från ifjol; hjärnstress. Och då sätter jag mig ner och väntar att det går över... Och med det blir ju inte så mycket gjort...

Pellas har ännu denna vecka gäster som medvetet kommer när "alla andra" inte är här, för att njuta av friden. I morse när jag tomtade omkring och förberedde dagens ankomster kom jag på mig själv med att gå och mysa över hur fint och lugnt det är i huset. Tack Chiqui för inspirationen.

Yoga-gänget som varit här på femdagarskurs tackade idag för sig, och jag fann mig själv nedsjunken på en stol, tomt stirrandes framför mig. Att bo i köket på Klockkulla verkar ta lite på krafterna. Men, efter en dag på soffan och med minnet av glada nöjda gäster kommer troligen krafterna snart åter. Nu står den lugnare delen av säsongen för dörren, och nästa större itag är först sista helgen i september då det åter blir en yoga-helg. Varmt välkommen om du önskar yoga på finska.

Imorgon når vi åter en milstolpe i livet då han mellersta börjar skolan. Det är lite lätt nervöst för oss allihop eftersom det är väligt länge sedan ett så litet barn varit tvungen att dagligen lämna land för skolgång. Ännu är inte alla pusselbitar helt på plats beträffande barnens hemkomster, men de ansvariga inom Brändö skoldistrikt har lovat att det ska ordna sig, så vi får lov att lita på det. Från Lappo åker imorgon bitti 7 pojkar i åldrarna 7-14 år för att gå i Brändö skola. För en par veckor sedan flyttade nämligen en tvåbarnsfamilj hit, varmt välkomna! (Under mina mörkaste stunder efter belutet om nedläggningen av Lappo skola trodde jag aldrig i världen att någon barnfamilj skulle välja att bo här, men tack och lov hade jag fel!)

Slogs av häpnad då jag igår körde till Åbo; sädesfälten sides med vägen hade antagit en gyllenbrun ton! Det måste ju betyda att hösten är i antågan!? Vid närmare eftertanke, då man summerar tecken som att guuben farit på jobb igen, och 2/3 av barnen uppenbarligen börjar skolan nästa vecka så är det väl bara att inse att så är fallet. Pellas har, troligen tack var vädret haft "drop-in" gäster, och till helgen kommer 5-dagars yogagäng, men sen förefaller säsongen vara över. Det i sin tur betyder, som det känns, att jag troligen kommer att ta en par dagars "ligga på soffan och läsa". Sen är det läge att börja beta av den "att göra"-lista som uppkommit under högsäsong då den dagliga verksamheten på Pellas prioriterats.

För tillfället gläds vi åt att ha gummor och guffar i österled på "arbetsläger". Småningom ska jag komma mig för att visa er lite bilder från huset...

Tycker kommande månad verklar onödigt spännande. Flyttar det nån hit?! Om ja, vart?! Om svar till skolan, vart tar då dagis och bibliotek vägen!? Och hur ska han mellersta som ska börja skolan komma dit!? Eller hem!? Eventuella inflyttare önskar vi varmt välkomna, men hoppas kommunen har alla frågetecken uträtade först, så det inte blir som för ett år sen då skolan stängdes med ett "det ordnar sig" och fortfarande inget ordnat sig...

Vi är stenrika! Igår gjorde vi åter en omplacering. Fast trots att gummor tidgare var här en hel helg i samma ärende finns fortfarande oräknerliga stenar kvar att plocka bort innan vi kan så gräsmatta, och det borde vi göra småningom så det hinner ta sig lite innan vi ska börja vara i huset på riktigt, dvs bo där (oj vad det lät konstigt, men tänk att det nästan känns som inom överskådlig framtid!).

Pellas inhyset mestadels veckogäster, så jag har en lugnare period i högsäsongen. När jag ser i kalendern noterar jag dock att den mycket snart är förbi för denna gång. Hoppas "eftersäsongen" bjuder på fint väder så folk lockas till skärgården för långhelger, "minisemestrar".

Oj förlåt, här roar jag mig utan avbrott, och låter inte er ta det minsta del av livet!
Yogagruppen njöt av helpension, två yogapass om dagen och strålande väder. Därefter kom semestergästerna. Åter konstateras att Pellas är perfekt för vänfamiljer eller släkter som önskar tillbringa tid tillsammans, men ha sitt eget att dra sig undan till då "det tillfälligt räcker". Under min frånvaro här på bloggen har vi även hunnit fira Lappofest med mycket gemytligt dagsprogram, och synnerligen underhållande kvällsprogram. MEN, folk verkar inte längre vilja dansa, för den dans vi ordnade i Finvik på kvällen lockade oroväckande få!? Fast å andra sidan, igår kväll när Hasse och Bengt från grannön tillsammans med musiker från Snipäventyret som gästade oss ställde till med dans under friare former var stämningen hur bra som helst!?! Kanske det berodde på allsången som föregick tilldragelsen?

Nu har Pellas mest veckogäster, vilket innebär att jag lite tänkte hämta andan. Passar bra med tanke på väderleken vi förärats. Alltså, ärligt talat, fast de hade 12 grader och regn i Joensuu igår, vidhåller jag; vintertid kan man klä på sig mer om man fryser, men det finns faktiskt en gräns för vad man kan klä av sig när man har för varmt... Å andra sidan, man kunde kanske ta till sjöss, det är en par år sen sist...

Tiden går fort när man har roligt. Dryga två intensiva månader är vi en bit in på, och resten kommer också rusa förbi med semestergäster på Pellas och umgänge med vänner. Närmast står förberedelse för nytt yoga-gäng, så imorgon hämtar jag åter fräscha ekologiska grönsaker i Åbotrakten, och bosätter mig sedan 7 dagar i Klockkullas kök.

Midsommarfirandet avlöpte traditionsenligt med byamiddag på Klockkulla, sång, löv- och kransbindning och stångresning. I år hissades flaggan i midsommarstången klockan 23.25, alltså med god marginal innan midsommarafton var till ända! Nu börjar förberedelserna för Lappofesten som firas dagen lång den 10 juli med underhållning och dans.

Min instats i det ekologiska vegetariska köket på Klockkulla har idag kunnat liknas vid improvisationsteater; man glider in på scen och kollar vad man har för rekvisita att tillgå, skapar föreställningen därefter, och står sedan i spänd förväntan över publikens reaktioner. Akt 1: en linssoppa lite a' la Pascalidou och akt 2: aprikosquinoa med rostade rotsaker och Blå Castello-sås. Inför morgondagen har jag dock menyn klar; nässelsoppa & kokta ägg till lunch och råris med kokos-surkålsgryta till middag. God natt.

Jag säger bara det; när denna dag fungerat logistiskt kommer NÄSTAN vad som helst göra det!!! Fast utan välfungerande släktverk (det måste ju vara en mer precis beskrivning än nätverk!?) hade det inte lyckats... Men så har det blivit grejer gjorda också, bland annat; Pellas har satts i skick för att ta emot yoga-gänget för 5-dagars vistelse, yogarna har fått mat en par omgångar, och likaledes arbetskaaren på bygget som bland annat fått innertaken målade. Målarprofset packade idag och for hem efter tre dagar, i kväll fixas lite finlir för imorgon flyter farbror tapetserare iland, och på lördag kommer guffar i västerled för att ta sig ann ännu ett badrum (gummor får komma och roa mig i köket på Klockkulla...). Tiden går fort när man har roligt.

Jag är världssämst på att gå på begravning. Det finns ingen ända på hur mycket tårar det finns i denna kropp. Släkten är samlad, och det skulle vara ypperligt tillfälle till att umgås, men det finns ingen kraft. Idag har vi följt min farmor till sista vilan. Vila i frid.

Världens sista avslutning hölls idag i Lappo skola. En av svenskfinlands första skolor grundad 1887 går därmed i graven. De fyra skolbarnens framträdande var fantastiskt, och jag fick kämpa med att inte tänka på framtiden, för då hade jag brutit ihop. Vi vet hur livet fungerat hittills, men om vad som väntar vet vi intet, kan bara hoppas.

Kjell A. Nordström förutspådde att inom 20-30 år kommer 80% av jordens befolkning att bo i städerna. Efter en rätt lång utredning kring detta började jag tappa modet, och undrade vad hoppet skulle vara för oss "stackare" som fortfarande satt på vår ö och önskade vi var några fler. På detta svarade ekonomie doktorn att då alla urbaniserade människor i sin vardag lever som de gör kommer den vardag vi lever i, skärgården, att få ett knapphetsvärde, till exempel i tystnaden, och då kan vi erbjuda det de stressade stadsborna så väl behöver, även om de bara har tid att "tanka" en kortare period. Vi "håller ut" (fast ärligt talat har vi det rätt bra under tiden...).

Efter några regniga och kalla dagar visar sig åter skärgården från den ljusare, varmare sidan. Fågelskådarna som var på Pellas i helgen fick igår en angenäm dag på vandringleden. Nu sitter de två yngsta och jag på m/s Alfågeln för en dagsutflykt till vännerna i Seglinge där det utlovats kaffe i solskenet på altan och promenad längs favoritstig. Tänk vad vi har det bra!

Jag ser i kalendern att det närmar sig, men mitt i allt slår det mig ändå med häpnad; gästerna kommer tätare och säsongen är här!!! I helgen hade vi 11 glada kajakpaddlare här som hade Pellas som base-camp och gjorde dagsutflykter. Vår insliga skärgård måste vara perfekt för dylik syssla! Att vädret var strålande vackert gjorde säkert inte saken sämre... Inkommande vecka landar en skolklass för att under en par dar uppleva genuin skärgård, och efter dem är det med stor glädje jag välkomnar huset fullt av ornitologer.

Gummor och guffar i västerled avverkade ett arbetsläger här i helgen. Gummor, gammal jordbrukardotter som hon är, såg på ställningarna när de kom att här vankades jobb. "Nej nu har arbetsledarn riggat för stenplockning" sade hon åt guffar när de kom körandes mot huset och hon såg de nyharvade ytorna. Och mycket riktigt, så var tanken, fast han lindade in det lite vackert i att "han förberett för att damerna skulle få vara ute"... Guffar hade dock inte förmånen att få njuta av sommarvädret, för han hamnade på att kakla ett badrum. Snyggt blev det.

Imorgon ska jag åka inåt socknen och höra om ekonomiedoktor Kjell A. Nordström hyser någon förhoppning om skärgårdens överlevnad nu när vi har fiberuppkoppling på gång här... Det vankas nämligen invigning, eller "nästan framme"-fest för evighetsprojektet med fiber till alla hushåll i Brändö och Kumlinge. På lördag gör vi nytt försök att komma iväg på 50-års kalas, det som i vintras frös in då jubilaren på grund av isläget hamnade på jobb. Livet leker.

En envis förkylningsbasilusk har resulterat i att både tanke och handling förefaller arbeta motströms. Skulle vara läge att den släpper sitt grepp om oss nu eftersom våren är en tid då det borde vara full aktivitet då det finns en del som skulle vara trevligt om det vore åtgärdat...

På Pellas droppar det in gäster lite nu och då som önskar ta en paus från vardagens bestyr. Men ännu kan man här njuta av lugnet och tystnaden vi erbjuder, och unna sig att höra efter vad man tänker :o) Fiskarna (de ovanför vattenytan) har dock i år lyst med sin frånvaro, vi har inte ens behövt sjösätta båtarna ännu! Troligen är kominationen svacka i fiskbeståndet/ekonomisk svacka inte så lysande.

På gång på huset just nu är fuktspärrar och fönsterfoder. Guuben i sällskap med våra fäder knatar på. Elektrikern väntar vi på, men han har körigt i branschen. Skulle du vara elektriker intresserad av att flytta till skärgården och har ordning med dig när du jobbar är jag övertygad om att du inte skulle ha svårt att få jobb! Om en vecka dyker åter guffar i västerled upp och erbjuder en par extra hjälpande händer, månne han börjar tycka synd om oss som inte kommer in i huset...

Det är nåt fel i min kalender, det fattas dagar?! Tiden bara rusar iväg, och "att göra-listan" vågar jag inte ens se på. Men vi får försöka se till att ha trevligt under tiden så fungerar livet ändå. I dag till exempel landstiger åter gummor och guffar i västerled för en arbetshelg med stora inslag av umgänge. Det mesta av materialet till huset börjar finnas på land, så nu är det "bara" att hänga upp/lägga ut... Till och med köksinredningen väntas idag. Ska bli mycket spännande att se då den sen nångång kommer upp.

Valborg och första maj närmar sig. På Lappo firas detta traditionsenligt med brasa i Finvik (eller Sellvik beroende på vind) kl 20. Dagen efter kör vi byastädning med början kl 12, även detta i Finvik, och på kvällen kl 18 samlas vi på Klockkulla för den årliga ljusmiddagen så vi har råd att ha vägbelysning ett år till.

Tre intensiva mässdagar är till ända. Många intressanta möten har det blivit, både med tidigare gäster, redan inbokade kommande gäster, och förhoppningsvis stort antal framtida gäster, kanske till och med samarbetspartners! Oroväckande många blev dock överraskade då jag berättade att det faktiskt är bara 35 minuter mellan Finland och Åland, även fast man inte flyger! Det är som om Åland vore = Mariehamn eller fasta Åland, och enda vägen dit vore med de stora rödvita eller blåvita flytande samhällena. Slår ett hårt slag för skärgården och hoppas att fler nu vågar sig ut i vad en gäst kallade "probably the worlds most well hidden secret"!

Efter tre dagar stående i sorl gnäller både fötter, rygg och öron. Nu väntar badet!

Hälsningar från Tammerfors. Eller nu far jag väl lite med osanning, för jag är närmare bestämt i Nokia. Detta är nämligen tanten som inte tycker om att köra i städer, och följaktligen bokar hotell så hon slipper detta. Mässcentret där Kotimaan matkailu - Inrikesresemässan går av stapeln ligger en bit utanför Tammerfors, och hotell Eden, som råkade vara ett badhotell, ligger ännu längre utanför stan! Så troligen är jag den första som är på mässa i Tammerfors utan att veta hur det ser ut i Tammerfors!?

Vägen från Åbo till Tammerfors var vansinnigt tråkig. Den var mycket trevligare när jag fick sitta som kartläsare bredvid guuben när han skulle till Iittala och köpa Mammutblandare! Konstateras kan att vårt avlånga land, eller grannland med för den delen, med fördel upptäcks med sällskap. Liksom badhotell.

Monterriggande gick bra. Det blev gardiner från en av övernattningsstugorna på väggen och trasmatta från lägenhet 3 på golvet. Med de förra blå/röd/vit-rutiga borddukarna gömde jag den fula disken. På trädgårdsmässan i grannhallen köpte jag sedan tre vita pelargoner. Klart! Enkelt och snyggt. Hoppas det även tilltalar de potentiella Pellasgästerna.

Dagen får en fantastisk inramning då jag stiger ut på trappan och möts av småfågelsymfonin, fast dag började lite annorlunda då dagisfröken är sjuk och han mellersta ska på förskola till Torsholma. Är nu alltså ut och kryssar med m/s Spoven. På utresan hanns frukost och ett kapitel Stackars lilla Q med, och på hemresan hinner jag alltså avlägga lägesrapport. Väl på hemmaland väntar iordningställande av 2 lägenheter på Pellas för i helgen ankommande gäster, och slutrakan på bokföringen. Sen börjar det bli dags att packa, för på torsdag bär det av mot Tammerfors och inrikesresemässa-Kotimaan matkailu fredag till söndag. Har aldrig haft en egen monter, så att inreda denna blir en liten utmaning. Tanken är klar, men hur det fungerar i praktiken återstår att se... Monter C407 var det om jag inte missminner mig, ifall du råkar ha vägarna förbi :o)

Det blev blått. Mycket blått. Tapeterna alltså. Men nu är det fastslaget. Och tänk att vi lyckades hitta gemensamma favoriter! :o) Fast min ursprungsplan att måla nedre våningen vit så att man kunde byta färgskala och stil efter humör gick därmed i stöpet. Nu blir det väldigt lugna gardiner som gäller istället...

De sista påskgästerna lämnade Pellas idag. Påsken har i olika konstellationer gått i umgängets tecken. Lyx kallar jag det.

Skörden från tapetsökarresan blev 15 böcker som nu ligger och väntar på sin dom. 3 av böckerna har redan blivit refuserade. Åt han mellersta verkar det inte bli problem att hitta tapeter, han har redan närmare 30 förslag, dock inte säkert att hans far är fullt så imponerad av alla, jag har redan gallrat bort min del...

Igår kväll började Pellas påskgäster anlända. Vilken glädje att som mest 6 lägenheter kommer att vara nyttjade under helgen! Hoppas vi får behålla det ljuvliga väder vi för tillfället har.

Minstingens gummor och guffar flöt iland igår tillsammans med vårt gudbarn. Ikväll är vi inbjudna till PPP (pizza på Pellas) vilket jag tycker låter som en synnerligen trevlig tillställning. Imorgon väntar älghippa med 30 års jubileum. Vet inte om det är denna händelse som lockat till att det dykt upp folk i sommartorp och stugor, men det är glädjande att se sån rörelse i byn.

Hemkommen från studieresan till närregionen, Nagu och Korpo. Fascinerande vilka satsningar kollegorna gör, både tidsmässigt och ekonomiskt! Men så finns det häftiga ställen med trevligt värdfolk sen också! Kan efter resan varmt rekommendera Landterna i Nagu och Nestor i Korpo, eller varför inte stugorna på Strömma gård. Och för en familjeföretagare är det synnerligen hälsosamt att fara och se och höra hur andra företagare gör och tänker, för som dagens visdom, yttrad vid vårt bord på m/s Alfågeln riktning Hummelvik säger: Tankar är som vin- blir bättre när man luftar dem.

Igår kväll hölls skärgårds-VERA, kortfilmsdokumentärfestival på Lappo kk-huset, för många av besökarna en nostalgitrip! För oss andra, som inte var med på tiden då det begav sig, var kvällen en trevlig omväxling.

Morgondagen kommer jag att tillbringa i tapetbodar. Frågan är, ska vi ha tapeter eller vitmålade väggar!? (d.v.s. finns det tapeter vi kan enas om...)

Har i helgen fått njuta av sällskapet och arbetsinsatser av en gummor, en guffar och ett gudbarn, ilandflutna västerifrån. Nu väntar vi en par veckor till så flyter förhoppningsvis dito iland österifrån... Vi rör mer på oss och får mer gjort, har alltså vår i sinnet, men utanför verkar vintern våga vägra släppa greppet om oss. Jag är *faktiskt* vinternöjd för i år nu, men önskar den välkommen tillbaka nästa år.

Torsdag-fredag kommer jag att tillbringa i Korpo/Nagu. Företagare från socknen ska ut på studiebesök. Ser fram emot att ta del av hur företag drivs i närregionen.

Inkommande helg, på lördag den 27e kommer vi att hålla Skärgårds-VERA på Klockkulla. Minst 4 åländska kortfilmsdokumentärer visas, men kanske vi orkar med mer. Högst upp på önskelistan tror jag Aranda-filmen från 1961 står. Det är väl en par som upplevt den...

Tycker det börjar bli dags att uthållig, engagerad och idérik blivande Lappobo dyker upp och anmäler sitt intresse för tjänsten som föreståndare för handelslaget. Tillträde nu! eftersom nuvarande föreståndare flyttar om en vecka.

Betvivlar att jag är gjord för att åka till stan. Kom hem igår kväll efter ett drygt dygn i stan, och idag är jag precis trött och kommer mig inte för med nåt! Minstingen var också med, jag tyckte det skulle vara bra att han skulle få se var pappa håller till i veckorna. Redan när jag hämtade honom på dagis i måndags för att åka till färjan sa han "Jag vill nog inga åka till stan, jag vill nog stanna hos farmor och farfar", fast sen kom han på att det fanns glass på färjan, och då kom saken i en annan dager. Kvällen gick rätt bra, fast det var svårt att somna i stan, men 06.45 i går morse var minstingen redo. "Nu far vi hem" sa han. Gårdagen gick alltså åt att försäkra honom om att vi nog skulle åka hem den dagen, men att färjan inte skulle gå förrän på kvällen, och att vi skulle måsta välja alla kakel och klinkers till huset innan det var dags att åka hem. Om vi sammanfattar dagen; det ska komma att dröja innan han behöver komma med till stan igen...

Det börjar åter röra på sig lite mer på Pellas. Under påskhelgen kommer vi att ha 5 lägenheter uthyrda! Det gläder mig att folk vill uppleva skärgården även under denna tid på året, får dock se om de får uppleva vinter eller vår.

Bakar Chiquis bröd och funderar på livet. Många val och beslut väntar. Kakel och klinkers hör till de mer världsliga, 6-åringens kommande skolgång till de mer besvärliga. Listar för och nackdelar, vilket sida väger tyngre; ska han åka till Brändö 5 dagar i veckan, eller inhämta sin kunskap hemma...

Aaaaaaah, solen... Nån fläck bar asfalt här och där... Ljuvligt! Tycker i och för sig om vintern, och är glad att vi fick en rejäl vinter, men måtta med allt. Undrar dock, och bävar lite för, var jag ska torka alla våta halare och öviga kläder x 3 som blir resultatet när denna snö omvandlas till vatten för att ge plats för vårens blommor...

Åter satte vintern krokben för planerna. Skulle firat 50-åring ikväll, men isläget (!) tvingade festföremålet ut på jobb, så kalaset inhiberades. Sitter nu alltså på färjan med riktning hemåt istället.

Barnen är hos mormor och morfar. Isläget ställer verkligen till kommunikationerna inåt socknen. Skulle vi från Lappo vilja åka till Torsholma för att hämta dem ges inte tillfälle förrän imorgon kväll kl 19.15. I normalfall hade det gått flera turer, ända från morgonen. Lösningen får bli att mor och far får komma hem med dem kl. 14.30, men sen inte själva slippa hem förrän 19.15. Kan inte påstå att jag tycker det är tillfredställande kommunikationer inom kommunen. Och behöver jag säga att jag är trött på isen som nu varklen bär (för bilar) eller brister (för m/s Spoven)...?

Dagen har jag tillbringat på Pettas i Geta där det hållits företagsutvecklingsworkshop med Jenny Collén-Gustavsson. Inspirerande föreläsning med "gammal skåpmat" sedd med andra glasögon i kombination med mycket inspirerande diskussioner med övriga företagare gjorde dagen värdefull. Det är bara att konstatera, igen; ingen annan än vi kan göra Pellas till det vi önskar. Återstår att se om vi lyckas klargöra våra önskningar såpass att de är genomförbara, och om våra önskningar sammanfaller med era behov...

Blev tvungen att avboka inplanerade Åboresan. Dit skulle jag kommit på nåt vis, om än säkert lite sent, men hem var det ingen som kunde lova att jag skulle komma. Där man ska ut på isvägen var det oroväckande mycket vatten plus att den hårda blåsten på ett huj gjorde vallar på "vägen" som det fanns risk att man skulle fastna i, Spoven kan inte garantera att den kan gå när det blåser/snöar, och Alfågeln stannar i Torsholma torsdagkvällar... Nytt försök på fredag. Barnen åker svävare till skolan så länge vi har det på dethär viset.

Idag bär det av mot fasta Åland. Imorgon har jag heldag med företagsutvecklingsworkshop i Geta, och fram åt kvällen har vi den äran att vara kallade på 50-års kalas. Det finns alltså alla förutsättnignar för en lysande helg! Lyser gör det även på utsidan nu, en strålande sol, så ut i solen gott folk!

Första skoldagen efter sportlov. Barnen blev hämtade med bil över isen. Än så länge går det att köra, men det snöslaskar och börjar bli vatten på isen, så jag tror inte vi kör så länge till. m/s Spoven har börjat försöka gå igen. Ska till Åbo och hämta vitvaror på torsdag, och tills dess tror jag nog det är slut på isfarandet så jag hoppas vi åter kan börja förlita oss på skärgårdstrafiken.

-22 grader, vi oroas för alla husen som (också) tycker detta klimat är påfrestande. Kyla och vind är en dålig kombination. Vi fryser. Tack och lov har Pellas sportlovsfirare så det är lite rörelse i en del av huset, resten springer vi och rör om i, och längtar efter lite mildare.

Han äldsta av pojkarna kom hem från fasta Åland igår kväll. m/s Alfågeln var 2,5 timmar sen. Inåt socknen kör vi nu på isen. Det låter ju lite exotiskt, och visst är det roligt så länge man kan köra när man vågar och vill, det ger en känsla av frihet, men när det blir att man måste ut på isen för att slippa dit man ska, då är det inte fullt så roligt mera. Hur ska det till exempel bli för barnen när de ska till skolan i Brändö på måndagen efter sportlovet...? Vi vill ju inte gärna gå 25 år tillbaka i tiden då barnen, i och för sig högstadiebarn men ändå, måste ta sig på det ena våghalsigare sättet än det andra till skolan, t.ex. på sparkkälke hemifrån på morgon på en is som på eftermiddagen inte fanns kvar...

Jaahap. m/s Spoven har på grund av isläget/vädret slutat gå. m/s Alfågeln tampas med kraftiga förseningar, för tillfället 1 h 45 minuter. På grund av blåsten vågar man ej heller sig ut på isen och köra eftersom risken att man ska fastna i en driva är överhängande. Vi håller oss inne och hoppas att vi inte behöver fara nånstans.

Förkylningsbasilusken däckade mig! Nu håller jag sakta men säkert på återhämtar mig.

Tänk så mycket snö vi begåvats med i år! Och tänk så olika man reagerar beroende på vad man har att jämföra med; när de nu lovar mer snö och mer vind hoppas man det ska dra söder om oss eller nåt, hade det varit för två månader sedan, när vi inte sett snö med ordning på många år hade man sagt "hoppas det kommer hit"...

Nu är det sportlov. Husbygge ska varieras med familjeutflykt till Åbo där simning och ev. lite slalomåkning står på schemat. Glädjande nog kommer Pellas nästan hela sportlovet att vara bebott.

Ikväll har jag glädjen att hälsa två nya Lappobor välkomna. Önskar dem många glada dagar i sitt nya hem i gamla butiken.

Mässa nummer 2 för året avklarad, 3 intensiva dagar på båtmässa i Helsingfors då jag gjort den nya erfarenheten att vara klädförsäljare. Ombyte förnöjer. Dagarna kanske inte gav Pellas bästa tänkbara synlighet då vi inte var på "turismavdelningen" utan bland tillbehören, men man vet ju aldrig, kanske just Du som tittar in på denna plats första gången hittade oss på båtmässan!?!? Det är det jag tycker är så klurigt med marknadsföring; man vet ju sällan vad det ger, annat än en trevlig arbetsform under några dagar, plus en märkbar matthet i hela kroppen... Framåt kvällen är jag hemma igen, och ser fram emot att imorgon få fira fastlagstisdag med bullbak och -ätning, mandelmassan är nämligen köpt!

Lappobor i förskingringen, och andra med, tänk om ni finge se detta! Orden räcker ej till.

5 steg kvar så är guuben klar med trappan! Och det blir såååå fint.

På fredag har vi planerat åka till Åbo på byggmässa för att se på innerdörrar, kakel, klinkers och andra "bra att ha"-grejer. Färjorna har dock på grund av isläget varit onödigt sena, så vi får se om kombinationerna fungerar...

Måste åter kommentera vintervädret, för igår när barnen var ute och grävde i snön fick jag ett fånigt leende på läpparna och flash-back från barndomen, kom ihåg hur vi grävde långa tunnlar i snön i utfallsdikena... Jag är glad att även mina barn får uppleva detta.

Ljuvliga vinterdagar! Vore du gäst på Pellas förfogade du över stora vidder orört vinterlandskap, kunde du ta ut dig genom att pulsa genom knähög snö i förstummande vacker skärgårdsnatur för att sedan, med blossande röda kinder nöjd med ditt motionspass krypa upp i soffhörnet med en god bok och en rykande kopp te. En boende skulle även Pellas må bra av då ett obebott hus är extra utsatt i kylan. Runt -15 grader i en vecka är inte helt vanligt här, och mer ska det enligt prognoserna bli!

Idag kom det en bil från Torsholma över isen hit till Lappo. Nu får vi på Lappo känna hur det skulle vara att ha fast vägförbindelse med övriga kommunen. (Nåja, spänningen är väl lite större när man kör på is än på väg...) Fortsätter det såhär kör vi snart till Mariehamn eller Åbo! Senast jag körde längre sträckor över isen var 2003, så det vore faktiskt roligt om det lyckades iår!

I min värld börjar det dra ihop sig mot bokföringstider, och jag har samlat mig till att börja med bokföring 1 av 4. I huset håller guuben på bygger trappa, och 5 av 18 steg är klara. Den äldre generationen bettar av på de 4 kilometrarna panel vi beställde, och har nu kommit fram till väggpanel på övre våningen. Familjens yngre pojkarna sysselsätter sig i snöhögar. Detta är livet.

Nu har vi väder! Snöyran och -15 grader har gjort att m/s Spoven som borde gått Lappo-Torsholma kl 8.10 inte slapp fram, och m/s Alfågeln som skulle avgått från Torsholma kl 08.00 inte ännu kl 09.00 angjort Torsholma! Tack och lov hade vi idag inga barn som skulle någonstans med färja, och inte vi själva heller någon tid att passa på någon annan ö.

"Du tänker väl inte stå på oss idag igen!?!?!??" ropade mina fötter åt mig i morse när jag steg upp. Jag lugnade dem med att vi idag skulle köra de 265 kilometrarna hem. Gradstocken visade -26 grader när jag styrde västerut. I Helsingforstrafik har jag jämnt schå med att hålla ordning på vart jag ska utan att dessutom behöva hålla ordning på var andra trafikanter är, och dessa lyser tack och lov med sin frånvaro en söndag morgon. Mässhelgen har varit lärorik men tung, och det var fantastiskt skönt att komma hem igen. Nu blir jag hemma tre veckor, så bär det av på liknande resa igen då jag under dagarna två och en halv ska vara på båtmässan i Helsingfors.

Hälsningar från Helsingfors och Matka-mässan. Efter en full dag på mässcentret till största del på det andra inhemska språket känner jag mig "lätt matt"... Hoppas nu på en god natts sömn, även om logi vid Mannerheimvägen inte riktigt erbjuder den tyssstnad Hemma kan erbjuda och som jag de facto är van med. Fast, å andra sidan lär jag ju mig uppskatta dessa Hemma-kvaliteér extra mycket vid dehär tillfällena. Ses igen på mässan imorgon!

Nu söker vi föreståndare till butiken. Är det Dig vi behöver?

En trevlig arbetshelg, bokläsarhelgen på Pellas, är till ända. Efter att ha stått vid grytorna sedan fredag kväll känner jag mig idag lite "upphängd och nersläppt", och vet alltså inte riktigt var jag ska börja med nästa projekt, d.v.s. förberedelse inför Matka-mässan i Helsingfors där jag ska vara på fredag och lördag. Kanske denna dagen får gå, och så tar vi nya, friska krafter imorgon!

Det är mysigt att tassa omkring på Pellas i lugn och ro och förbereda för gruppens ankomst. Jag har med flit låtit bli att sopa ut julljusstakarna eftersom jag tycker de ser så inbjudande ut. Ikväll kommer alltså "bokläsarhelg"; en grupp som "tar husmorssemester" och kommer hit för att bara läsa, vistas i naturen och sköta om sig själva medan jag ser till att de får mat i magen. Klockan 20 tänder jag brasan och kokar te och önskar dem en givande vistelse på Pellas!

Upphör inte att förundras över den fantstiska skönheten utanför; ren, vit snö i gnistrande solsken! Hoppas verkligen bokläsarhelgen på Pellas 15-17 januari får uppleva detta. Där finns förresten en par platser kvar om det är någon som känner sig i behov av husmors (eller -fars) semester. Men nu går iallafall jag ut!

Ljuvliga vinterväder! Lite lättare att slita pojkarna från tv, datorer och tv-spel när man kan locka med roliga uteaktiviteter i SNÖ. Men vi är definitivt inte vana, för var är alla kläder som passar dylika aktiviteter?!? "Ojdå, har du vuxit sådär mycket sedan det var snö senast!?" Minstingen, som hade noll koll på vad uteaktiviteterna innebar var tvärsäker på att han kunde skida, fast jag undrar om han ens visste vad ett par skidor var...? Tänk vad härligt att man kan tro så på sig själv. Och tänk om det kunde hålla i sig, fast kryddat med en del ödmjukhet.

Onsdag...? Måndag...? fredag...? Söndag...? Känslan av att totalt tappat kontrollen över vad det är för dag. Jul firades både här och där, och mitt i allt julfirande var det nyår som också skulle firas. Vi umgås allt vad vi orkar och hinner, sova får vi alla göra när vardagen åter gör sig påmind i våra liv. För barnens del drar det ihop sig framåt torsdag, men guuben blir hemma ännu hela denna vecka.

Huset har fått en härligt blå dörr som jag är strängt förbjuden att fotografera innan fodren är på plats. Och jag lyder naturligtvis. Inomhus förbereds för sista innertaken och vattnet provtrycks så sista mellanväggarna kan spikas. Nån som tycker om att spackla...?