I glada vänners lag, så ska livet levas. Har haft förmånen att få tillbringa helgen med gummor och guffar och gudbarn E. Som väninnan från byn sa när jag berättade att vi förutom att få njuta av deras sällskap från lunch till middag (som slutade rätt sent) fått se dem i arbete med murning och dammsugning; "ja såna gäster tycker vi om"... Vi ser redan fram emot nästa besök :o)

Veckan som kommer blir även den rätt händelserik; minstingens inskolning till dagis går in på slutrakan, vi har glädjen att få träffa våra sommarvänner som tillbringar höstlov på Pellas, vi ska fira två pojkar 3- resp. 6-års födelsedag och till helgen ordna pannkakaskalas för byns barn.

Det har varit en lite "rörligare" period. Förra veckan bettade jag av lite göromål under dagarna två i Mariehamn. Bilen är nu besiktad för ett år igen (trots konstverken...), och hann även på studiebesök till Djurviks gästgård i Jomala, ett ställe med kunglig utsikt och trevligt värdpar. Upplever det nämligen som mycket pinsamt när gästerna frågar vart de ska fara och jag inte vet vad det finns för ställen, så jag försöker att nu och då göra dylika visiter.

Torsdag morgon satte hela familjen av på årlig utflykt nånstans, som i år blev Åbo. Hade som reseprogram att plaska på Caribia (vilket även resten av Finland kommit på att man kunde göra på höstlovet verkade det som), åka rulltrappor, köpa lösgodis, gå på restaurang och sova på hotell. Barnen var nöjda med resan, och föräldrarna var lagom trötta när vi återvände hem fredag kväll.

I lördags lagade jag mitt livs första tjälknöl, och lyckades tack och lov rätt bra eftersom vi hade "staasvänner" på middag på kvällen. Även de konjakskokta fikonen som var till efterrätt smakade bra i åtminstone min mun...

Idag har minstingen varit på inskolning till dagis, och klarar sig riktigt bra. Snart får han vara där och leka med de andra barnen "på riktigt".

Imorgon bär det av till den stora staden på föreläsning om norska fjordtrafiken som sköts med kombikatamaraner. Kanske ett alternatvi för åländsk skärgårdstrafik!?

Igår väntade jag gäster till Pellas, men innan dagen var till ända hade vår familj träffat en "tvillingfamilj", en trebarnsfamilj på en skärgårdsö med en nedläggningshotad skola, där mor i huset skötte en typ av gästgård och far i huset var byggare, och familjen var mitt i ett byggprojekt... Vi hade en hel del att ventilera kan jag säga...

Ett ställe det däremot är betydligt mindre ventilerat nu är på vårt mellantak som i lördags morse fick blåsning. Närmare 100 kubik ekovilla ligger nu på plats och förhindrar luften från att dra vägar de inte ska. Vänta bara tills vi får våra äntligen beställda blåa ytterdörrar vad varmt och skönt det ska bli i huset!

Har begärt offerter på köksinredning från X antal leverantörer, och den som var snabbast att skicka svar var Lidhults som har ett drömkök; gråmålade ramluckor som är i stommen innanpåliggande. Tur att jag satt när jag öppnade offerten, jag konstaterade hastigt att vi inte spelar i deras division... Jag drömmer vidare.

...och idag har jag den äran att hälsa min far och mor välkomna i cybervärlden :o) eller hur...?

Ok, slut på sorgeperioden. Dags att ta vara på det liv vi önskade, som vi kan leva ännu nästan ett år. Fantastiska barn, stödjande släktingar, goda vänner, hälsa och strålande höst, för "just nu" kan jag inte mer önska, och resten löser sig säkert till det bästa bara tiden är mogen.

Åter på Åland, men ännu är det en bit hem. Idag lär det dock vara byggmarknad på MP, så jag tror nog jag ska få dagen att gå... Studieresan till Bornholm med en brokig skara aktiva inom åländsk besöksnäring var mycket givande med dagarna fulla av intressanta studiebesök och spännande turistiska spörsmål. På Bornholm satsar man verkligen på småskalighet, och småföretagens framgång är beroende av eldsjälens glöd. Eftersom de som ö har samma förutsättningar som vi tampas de med liknande svårigheter, och använder samma "lockbeten", dock mot en annan marknad, d.v.s. sin närmarknad (flest danskar och tyskar, men även någon svensk). De försöker impementera motsvarigheten till vårt gamla "Le en smula", och jobbar sedan 40 år tillbaka med att förlänga turistsäsongen (känner vi igen det???) Guiden vår var dock av åsikten att jobba istället med att maj-september VERKLIGEN är öppet och fullt överallt, och sluta stånga huvudet blodigt på en fruktansvärt svårsåld säsong då folk vill åka till värmen. Jag är benägen att hålla med... Men vill dock påpeka för er som längtar efter stillhet och äkta naturupplevelser, både solsken och regn, att ni är varmt välkomna till Lappo, oavsett årstid.