Jag skrev för ett tag sen om den stilla lunk som skulle infinna sig. Undrar vart den tog vägen?! Konstateras kan att den iallafall blev uppskjuten lite. Det dyker till och med upp oanmälda gäster på Pellas, men vi har ju plats.
Veckan som gick tillbringade återkommande gäster sin höstsemester här i skogarna och förundrades över att vi inte tar vara på den rikedom vi har i vära skogar, nämligen svamparna. Det skulle jag ju gärna göra om jag bara kunde... Gul kantarell går för mig bra att skilja från röd flugsvamp, men där går gränsen... Deras sista kväll blev jag och några andra byssbor inbjudna på middag och fick smaka svampsoppa, gratinerad svamp och marinerad svamp, mycket intressant, gott och trevligt.
Har även under veckan haft glädjen att stå värd för besök av Schweizisk journalist och fotograf. Vi kunde konstatera att skillnaderna var stora inom många områden mellan livet på Åland och i Zürich... Bland annat är jag glad att vi har så bra förhållanden när det gäller barnafödslar och föräldraledigheter! Inte heller hade det av ekonomiska orsaker blivit hus för min del om jag bott i Schweiz.
Ikväll bär det av till staden för anförande på Landsbygdsriksdagen imorgon. "Åland är fantastiskt" är rubriken, och jag kommer att redogöra för min syn på företagande inom besöksnäringen i den Åländska skärgården. Småningom börjar det väl bli lite spännande...
